Jag debuterar sent, det är helt i sin ordning. Har ständigt legat lite efter vanligt folk. Jag är en sån som upptäcker årets skivor året efter att de blev årets skivor. Sen skaffade jag till exempel internetbank långt efter alla mina vänner - bara en sån sak.
Så när många tar ner sina bloggar, eller byter till andra former, så börjar jag.
Jag heter Niklas, förresten. Jag är 31 år gammal, kommer från en liten stad i Västernorrland, och jag är nu officiellt en invandrare.
Jag har bott en massa år i Stockholm och livnärt mig på att titta på TV. Nu gör jag inte det längre. Jag bor nu i en stad som är mig främmande, och just nu gör jag ingenting. Det är det jag tänker skriva om.
I söndags packade jag ihop de ägodelar jag fäst mig vid och körde sedan en massa mil i en blå bil. Så småningom passerade jag gränsen till Norge. Det är där jag är. I staden Oslo, närmare bestämt. Invandrare i staden Oslo i landet Norge. Jag har vandrat in i landet där “banan” inte heter “guleböj“, men likaväl kunde - “grodyngel” heter faktiskt “rumpetroll“.
Jag har en fin flickvän här, och vi hyr en fin lägenhet ihop. Sen har jag ett gymkort och ett par dugliga joggingskor - det är i stort sett allt som är på plats. Det saknas en massa saker. Jobb, till exempel, det måste jag ha. Sen vore någon slags vän en bra sak. Kanske en norsk vän, med ett norsk namn. Det vore en bra inkörsport.
Jag hade en norsk brevvän för en massa år sen som hette Tore. Jag minns tyvärr inte hans efternamn, och en Tore-sökning på Facebook ger över 500 träffar.
Nåväl, vi får se hur saker faller, förhoppningsvis faller de på plats. Jag har några idéer, några av dem kanske till och med är bra.
Ta ett snack med Linda, hon har ju kontakter i Oslo dear. Kram och hej
SvaraRaderaHaha!
SvaraRaderaMen åh lilla vän vad ensamt det låter. Du ska se att det snart rasslar till så har du ett helt harem av norska Dag-Finn:are runt dig! Finns det nåt tv-jobb åt dig där tror du?
Kram!
Ellinor
Jag har en norsk vän med ett svenskt namn. Går det bra? Han är rolig och heter Christer. Du kan få honom om du vill.
SvaraRaderaKram Linda
Jag hade en brevkompis som hette Per-Didrik. Han var jättekonstig. Jag är nog fortfarande ihop med en tjej från norge till och med. Hon frågade chans på mig i 5:an och jag tackade ja. Då vi inte har officiellt gjort slut så borde jag ju vara ihop med henne. Dock så kommer jag inte ihåg hennes namn. Tragiskt...
SvaraRaderaSkönt att du bloggar.. du är min idol ju. Då gör jag precis som min idol...
Tack ska ni ha för stöd och idéer. Jag tar gärna över den där Christer, Linda. Tror du han går med på ett namnbyte? Jag skulle gärna se att han bytte till Tore. Kanske är det att kräva för mycket, till och med med norska mått.
SvaraRaderaTV-jobb, ja du. Det finns visst TV här också, frågan är om man inte skulle bredda sina perspektiv lite, göra nåt helt annat för ett tag. Men vad? Vi har ju en sån fin & bred utbildning i ryggen.
Tack, Pontus. Det var löligt rolig läsning. Som jag ser det har ni fortfarande chans på varandra. Jag ska försöka hitta henne åt dig. Känns bra att ha ett projekt som bottnar i att man hjälper en vän.
Jag kjenner inte deg, och du kjenner inte meg Niklas. Jag bor ju inte i Oslo, men med mitt så smånigon norska namn, och lite norske upphav, så kan jag vara din vän. Detta beror sjelvklart på om du har lyst til at vara min vän:)
SvaraRaderaJoMPoP
springer du på kai-börre så nämn för guds skull inte mitt namn!
SvaraRaderaTack, Jon Martin, det värmer. Vi är nu officiellt vänner, även om vi aldrig riktigt mötts. Din syster går ju i god för att du är en löjligt fin kille, och henne är jag ju sjukt glad i så...:)
SvaraRaderaOch Petra, tro det eller ej, men jag sprang på en kille på Gardemoen som stod och mumlade osammanhängande vid Stockholmsgaten. Tror han sa nåt i stil med: "Malmberg, Malmberg, must find Malmberg." Varför han pratade engelska är lite av en gåta. Men han hade en toppluva i norska färger som det stod "Kai" på...
Lycka till i landet i väst
SvaraRadera// Bosse
jag börjar läsa idag 1 juni två månader efter alla andra